.....och vaknar upp utan sol idag. Då vi ligger längs ett högt berg dröjer det innan solen kommer över kanten. Vi ankrar längre ut o äter frukost. Hoppar över morgondoppet, då det endast är 17 grader i denna fjord. Vi fortsätter söder ut och seglar in i den nedre delen av Blindleia, en snobbränna med hus man knappt skådat. Likt paparazzi letar vi upp Petter Stordalens domän, fotar lite och seglar vidare ibland alla dessa hytter som dom kallar det. Gigantiska bryggor med lika giganter till båtar. Egna små vita stränder har nästan alla hus. 

Vi hittar sedan en fin plats längs Blindleia, med djupt och fantastiskt klart vatten, med en aldrig sinande ström av båtar från två håll. Det blev en del bad, och på kvällen blev det Klippotek Xanadu ombord, och resultatet blev dessutom godkänt. 

Blodmånen som ikväll skulle visa sig, hade missat ngt viktigt, nämligen den röda färgen. Viss besvikelse, men värre saker kan inträffa, och kvällen slutar med en helt vanlig gul fullmåne, vilket också är fint, men dock något vanligare. 

....skulle det visa sig bli idag 😬 Klara för avgång efter frukost o dopp i hamnen skulle skaldjur inhandlas. Skaldjur fanns, men kort tog man inte i fiskebåten, utan endast kontanter. Däremot tog bankomaten kort, och behöll det!! Inga pengar och inget kort kom tillbaka ur bankomaten! Bankdamen i så höga pumps att hon knappt kunde förflytta sig inne på sin arbetsplats, och likaså mannen med för trånga och korta byxor, upplyste oss inte jättevänligt att minibank, som företaget heter inte har med banken att görs. Detta verkar märkligt tycker vi, men det är nu man får känna av Norgs krångliga sida. Att myndigheter inte är kul att ha med att göra i Norge, det visste vi, men vi trodde faktiskt att banker var lite smidigare. Banken i Arendal visade sig inte vara betrodd att låsa upp bankomaten så att vi kunde få vårt kort. Denna man, eller kanske kvinna fanns i Kristianssand, där fanns även den central som skulle ta emot och registrera ärendet, att vårt kort fastnat i en bankomat i Arendal, 10 mil norr om den ort som skall lösa detta. Vi börjar inse att vi nog får lämna kortet och segla vidare söderut. Man kan inte ge oss någon närmare tidsangivelse, än att det kan komma någon inom 1 timme, eller 2 timmar, men det kan också ta hela dagen. Ännu har ingen ringt, och nu är det mer än 12 timmar sedan bankomaten tog kortet. Men än är det inte slut på strulet, för det skulle visa sig att de norska 200-lappar vi hade i båten som vi skulle betala våra stackars kräftor med, hade gått ut, och ville man lösa in dessa, kunde man endast göra detta i Kristiansand. Det måste finnas en mycket speciell bank i denna stad, som löser allt. 

Till slut fick vi våra kräftor, lämnade Arendal, som ändå var en fin stad, värd att besöka. Hade en stampig gång söderut med vinden rätt i näsan. Hittde efter en del letande en fin fjord, där vinden inte låg på, där vi kunde lägga oss långsides på ett högt berg. 

Att dagen skulle sluta med illaluktande kräftor var väl bara förväntat på denna oturs-dag. Vi åt en del, och resten fick gå tillbaka därifrån dom kom. Vi håller alla tummar att de delar av kräftorna vi stoppade i oss inte vänder på halva vägen i vårt system 😋

Efter det obligatoriska morgondoppet går vi mot Arendal. I en fin kryss passerar vi sågverk, oljeplattformar och fantastiska skärgårdshus längs den norska kusten. Väl framme i Arendals gästhamn hittar vi en fin men lite gungig ytterplats. Bra för våra bad o fräschören på vattnet. Arendal visar sig vara en fin ort. 40 000 invånare, men med en fin kärna kring gästhamn och kanalen som går in i den äldre delen av byn. Äter gott till både lunch och middag. Kvällspromenerar och tittar på det norska folkets flytande hytter. 55-65 fot och så höga att behov finns av syrgas. Enorma platt-tv-apparater, blomsteruppsättningar och tvättmaskiner kunde man skymta på dessa hemska pjäser. Dock kan man även se en och annan riktig pärla. Tex en rivstyrka i grön metallic.

Vinkat av Ida och Petrus tidigare i dag, och avslutar dagen med att videoprata med Luffefolket en stund.